”Det är våra tankesätt vi måste förändra”

Jonathan Porritt är en av världens ledande miljökämpar. Upptäck hans senaste tankar om hållbarhet och klimatutmaningen.

Som en av de mest kunniga rösterna inom miljöområdet har Jonathan Porritt en gedigen erfarenhet av att driva kampanjer för hållbarhet. Efter mer än ett halvt sekel av att uppmärksamma klimatförändringarnas konsekvenser arbetar han nu med multinationella företag som Unilever och Sky för att förbättra deras miljövärderingar och arbetssätt.

”2023 var utan tvekan det värsta året någonsin när det gäller uttrycken för klimatkrisen”, sade Porritt i en nylig presentation för programmet Carbon Balanced Paper. ”Under 2023 och under de två första månaderna av 2024 såg vi klimatrekord slås nästan dagligen. Det är häpnadsväckande att försöka hålla reda på vad som faktiskt händer där ute.”

En livslång förespråkare för papper

Efter att ha varit verksam inom tryckeri- och pappersindustrin sedan han planterade 70 acres träd i Nya Zeeland för fem decennier sedan förstår Jonathan Porritt fördelarna med ett hållbart skogsbruk och dess positiva effekter på
klimatförändringarna.

”Jag är en oreserverad pappersälskare”, sade han. ”Jag tycker om att skriva allt på papper. Jag tycker egentligen inte om att läsa saker på skärm. För mig är det ett verkligt viktigt medium och har varit en avgörande del av mitt liv.”

Porritt är dock mycket medveten om papprets fördelar och sektorns låga miljöpåverkan, men medger att allmänheten behöver tydligare information om hur papper produceras.

”Vi har att göra med en mycket låg grundläggande kunskapsnivå om vissa delar av pappersindustrin”, sade han. ”Undersökningar bland miljöorganisationer visar oroande låga kunskapsnivåer om industrins processer och hela värdekedjan, samt om vad vi som individer eller organisationer kan göra för att bidra till att minska industrins totala fotavtryck. Det är våra tankesätt vi måste förändra lika mycket som tekniken.”

Ökad medvetenhet

Porritt kopplar samman allmänhetens bristande kunskap om pappersindustrins hållbarhet med utmaningen att få politiker och beslutsfattare att ta klimatnödläget på allvar.

”Det som har hänt är att vi har hört talas om klimatnödläget i så många år att vi har vant oss vid denna droppvisa effekt”, förklarade han. ”En rapport till, ännu en datapunkt, ännu en katastrof, ännu en brand, ännu en torka, ännu en översvämning. Vi hör den nya informationen och den finns i vårt medvetande under en kort period, för att sedan lika snabbt förvaras längst bak i våra tankar. För att göra något annat med den skulle störa våra liv.”

”Jag tror att det är detta som händer med politiker. De har aldrig riktigt förstått klimatfenomenets betydelse. De har alltid sett det som ’en miljöfråga’. Men klimatförändringarna är inte bara en miljöfråga; det handlar om vår ekonomis framtid och mänsklighetens framtid.”

En existentiell kris

Porritt är inte en dyster person av naturen – han har en typiskt brittisk känsla för optimism – men hans bedömning av klimatkrisen är mycket mörk.

”Klimatkrisen är en existentiell kris”, konstaterade han. ”För om vi inte hittar sätt att få kontroll över detta under de närmaste tio åren står vi inför den mycket skrämmande risken för oåterkalleliga, skenande klimatförändringar. Det innebär att saker och ting kommer att börja bli värre, och när de blir värre kan vi nå en tröskel där en del av det komplexa, sammanlänkade systemet övergår i ett annat tillstånd. När det väl har tippat över kommer vi inte att kunna återställa det inom tidsramar som är relevanta för mänsklighetens existens på den här planeten.”

”En central del av denna kris är det som händer med Biologisk mångfald – det nät av liv som vi alla är beroende av. Vi står inför en situation där mellan en och två miljoner arter riskerar att utrotas. Och under min livstid som förespråkare för hållbarhet har den siffran bara ökat och ökat.”

De goda nyheterna

Porritt ser dock en väg ut. Han tror starkt på den tekniska utvecklingen och dess förmåga att vända klimatförändringarnas effekter. ”Teknikskiftena under det senaste decenniet är otroliga”, sade han. ”Nu har vi möjligheter att minska koldioxidutsläppen i varje sektor så snabbt som det bara är möjligt och mycket snabbare än vad som verkade möjligt för 10 eller 20 år sedan.”

Han har också ett budskap till företag inom tryckeri- och pappersindustrin: även om deras miljöarbete är lovvärt finns det fortfarande mer som kan göras för att minska deras utsläpp.

”Vi vet att det har skett betydande förbättringar när det gäller att minska industrins totala koldioxidavtryck”, säger han. ”Men även om industrin i huvudsak förlitar sig på förnybar energi för att tillgodose det primära energibehovet är den fortfarande beroende av gas till ungefär 30 procent. Så jag vill fråga: hur snart kan pappersindustrin göra sig av med varenda sista gasförbränning som används i industrin i dag?”

För mer information om Jonathan Porritt, gå till www.jonathonporritt.com