Intergraf lyfter fram tryckets avgörande roll i utbildningen

Pressmeddelande: 13/12/2023

Som svar på de nyligen publicerade resultaten från OECD:s Programme for International Student Assessment (PISA) 2022 publicerade Intergraf ett uttalande med en uppmaning till ett balanserat förhållningssätt till utbildning, där vikten av att behålla tryckt material i lärprocessen betonades.

Resultaten från PISA 2022 visar en betydande försämring av elevernas läsförmåga, som har sjunkit med 10 poäng i OECD-länderna.

Detta är en betydande nedgång, motsvarande ett halvt års lärande i läsning. Nedgången saknar motstycke i PISA:s historia, eftersom OECD:s genomsnittspoäng i läsning aldrig tidigare har förändrats med mer än fem poäng mellan två på varandra följande mätningar. Även om covid-19-pandemin verkar vara en faktor som bidragit till nedgången visar trendanalysen på försämringar i läsförmågan redan före pandemin, vilket tyder på ett långsiktigt problem.

Enligt PISA 2022 har Singapore, Irland, Japan, Korea, Chinese Taipei och Estland bäst resultat i läsning, medan flera europeiska länder, däribland Slovenien, Nederländerna, Slovakien, Malta, Serbien, Island, Grekland, Rumänien och Cypern, presterar statistiskt signifikant sämre än OECD-genomsnittet. De flesta europeiska länder ligger nära OECD-genomsnittet, medan Storbritannien, Finland, Danmark, Polen, Tjeckien, Sverige, Schweiz och Italien presterar över genomsnittet. Samtidigt noterades rekordstora försämringar i Norge, Nederländerna, Polen, Finland, Slovenien, Tyskland, Spanien, Sverige, Grekland, Frankrike och Island. I genomsnitt klassificeras 26 % av eleverna i OECD-länderna som lågpresterande i läsning.

Tidigare data visar att 68 % av eleverna i OECD-länderna har begränsad eller ingen digital navigeringsförmåga (PISA 2018), medan den nyligen publicerade bedömningen visar att måttlig användning av digitala enheter hänger samman med bättre skolresultat, medan överdriven användning eller felaktig användning korrelerar med sämre resultat. Det är dessutom intressant att notera att 45 % av eleverna upplever oro utan sina digitala enheter, vilket påverkar livstillfredsställelse och stresstålighet. Anmärkningsvärt är att mer än sju timmars daglig användning av digitala enheter för lärande är förknippad med sämre resultat i matematik (ingen information anges om effekterna på läsning).

Under det senaste mötet inom den grafiska industrins Social Dialogue, som anordnades av Europeiska kommissionen i Bryssel, lyfte professor Anne Mangen från Reading Centre vid University of Stavanger fram ett starkt samband mellan att läsa långa, linjära texter i tryckt form och bättre läsförmåga.

Hon diskuterade dessutom skärmarnas negativa effekter på läsförståelsen, särskilt vid läsning av informativa texter. Dessa resultat stöds av resultaten från 54 experiment¹ med över 170 000 deltagare, som konsekvent visar en betydande fördel för pappersbaserad läsning, särskilt när det gäller informativa texter.

Forskning visar (Delgado et al. 2018; PISA 2022) att digitala miljöer är mindre gynnsamma för att främja djup läsförståelse, medan pappersbaserad läsning ger en tydligare fördel i situationer som kräver ökad mental ansträngning, exempelvis läsning under tidspress eller läsning av komplexa texter. Skärmläsning tenderar dessutom att leda till snabb och ytlig bearbetning, medan läsning i tryckt form bättre stödjer fördjupad läsning, särskilt av längre och mer komplexa texter. Forskningen pekar därför på negativa samband mellan omfattande digital läsning och den övergripande läsförmågan. Intergraf efterlyser en bredare bedömning av digitala enheters inverkan på läsförståelse och utveckling av färdigheter.

Mot bakgrund av oron över försämrade grundläggande läs- och skrivfärdigheter kopplade till överdriven digitalisering av utbildningen stöder Intergraf starkt Sveriges nyligen genomförda initiativ att flytta utbildningens fokus från digitala enheter till tryckta läroböcker. Trots att svenska elever fortfarande presterar bättre än det europeiska genomsnittet i läsning har en nedgång mellan 2016 och 2021 lett till en omprövning av utbildningsmetoderna. Sverige har avsatt cirka 650 miljoner kronor (över 55 miljoner euro) till tryckta skolböcker 2023 och 500 miljoner kronor (42,5 miljoner euro) 2024, med målet att tillhandahålla en bok per elev och ämne i grundskolan.

Läs- och skrivkunnighet är fortfarande en av dagens samhälles viktigaste grundpelare. Att säkerställa att unga kan läsa väl och förstå världen omkring sig är en förutsättning för deras deltagande i våra demokratiska samhällen.

Med tanke på den rekordstora försämringen av läsförmågan, matematikkunskaperna och naturvetenskapliga kunskaperna, och för att framtidssäkra de europeiska utbildningssystemen, rekommenderar Intergraf starkt ett genomtänkt förhållningssätt och forskningsbaserat beslutsfattande vid val mellan digitalt och tryckt material i utbildningen. Det är avgörande att hitta en balans mellan tryckt och digitalt material, med hänsyn till deras respektive styrkor och svagheter. Eftersom tryckt material erbjuder tydliga fördelar när det gäller koncentration, förståelse, bibehållande av kunskaper och utveckling av fördjupad läsförmåga, är det viktigt att erkänna tryckta böcker som en integrerad och bestående del av skolutbildningen.

Källa:

1. Pablo Delgado, Cristina Vargas, Rakefet Ackerman, Ladislao Salmerón, Don’t throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension, Educational Research Review, Volume 25, 2018, Pages 23-38, ISSN 1747-938X, https://doi.org/10.1016/j.edurev.2018.09.003. (https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1747938X18300101)