Vikten av pappersbaserade material i utbildningen

Inskickat av:

Under de senaste 20 åren eller så har tekniken trängt in i nästan alla delar av våra liv. Utbyggnaden av bredband, smarttelefoner och portabel teknik har förändrat hur vi kommunicerar, hur vi får tillgång till information och hur vi arbetar och lär oss.

Även om många av dessa förändringar utan tvekan är positiva, finns det allt fler belägg för att så inte alltid är fallet. Som vi ska utforska i den här artikeln börjar forskare ifrågasätta det ökande beroendet av teknik i klassrummet.

Under de senaste 10–15 åren har skolorna gradvis gått från pappersbaserade läromedel till digitala och nätbaserade material. Denna förändring accelererade snabbt under pandemin, då nästan alla skolor flyttade undervisningen online. Forskning har visat att det ökande beroendet av digitala metoder och resurser kan påverka elevernas förmåga att lära sig och minnas information negativt. Det finns också en växande oro för den digitala teknikens inverkan på den psykiska hälsan.

Digitala kontra pappersbaserade material: lärande

År 2018 undersökte forskare i Israel och Spanien 54 studier med fler än 171 000 läsare, där läsning av digital text jämfördes med läsning av tryckt text. De fann att läsförståelsen överlag var bättre när människor läste tryckta texter än digitala texter.[1]

På liknande sätt visade en studie som omfattade miljontals gymnasieelever i de 36 länderna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) att de som använde datorer mycket i skolan ”presterar betydligt sämre i de flesta läranderesultat, även efter att man tagit hänsyn till social bakgrund och elevernas demografiska egenskaper”. Samma studie visade också att elever i årskurs 4 (cirka 9–10 år) ”som använde surfplattor på alla eller nästan alla lektioner i genomsnitt hade 14 poäng lägre läsresultat än de som aldrig använde dem – en skillnad som motsvarar en hel årskurs”.[2]

Patricia Alexander är psykolog vid University of Maryland i USA och forskar om hur vi lär oss. Hon har upptäckt att även om elever tror att de lär sig mer när de läser online, visar tester att de faktiskt lär sig mindre än när de läser tryckt text. En del av problemet kan tillskrivas den hastighet med vilken vi vanligtvis läser text på en skärm, varav mycket består av lättförståeliga textmeddelanden eller inlägg på sociala medier. Men när det gäller att läsa mer komplex information på skärmen, vilket kräver större uppmärksamhet och eftertanke, tenderar människor fortfarande att skumma texten i stället för att läsa den ordentligt.[3]

Förutom att uppmuntra oss att läsa snabbt innebär läsning online vanligtvis att man bläddrar eller skrollar, vilket kan göra det svårt för hjärnan att skapa mentala kartor som hjälper oss att minnas. När man till exempel läser en tryckt bok är det lätt att ungefär veta vilken sida man befinner sig på, men det är betydligt svårare när man skrollar genom text på en skärm. Dessutom visade en mindre studie som publicerades 2019 att det inte bara är när vi skrollar som hjärnan har svårt att skapa mentala kartor: när en grupp på 50 deltagare ombads läsa en berättelse på 28 sidor läste vissa en tryckt version, medan andra läste berättelsen som en e-bok. De som läste den tryckta versionen förstod handlingens kronologi bättre än de som läste den digitala versionen.[4]

Fördelarna med pappersbaserade läromedel är inte begränsade till läsning. Att skriva på papper i stället för att skriva på ett tangentbord kan också ge bättre resultat. En studie från 2014 [5] jämförde resultatet för studenter som antecknade för hand under föreläsningar med dem som antecknade på en bärbar dator. När studenterna skulle testas på sina kunskaper om informationen fick de gå igenom sina anteckningar i 10 minuter före testet. ”De som antecknade för hand presterade bättre på både faktabaserade och begreppsliga frågor.”

Studieförfattarna drog slutsatsen att ”användning av bärbara datorer kan påverka resultaten på utbildningsrelaterade bedömningar negativt, även – eller kanske särskilt – när datorn används för sitt avsedda ändamål, det vill säga att göra antecknandet enklare … Av den anledningen bör användningen av bärbara datorer i klassrum betraktas med en hälsosam dos försiktighet. Trots sin växande popularitet kan bärbara datorer göra mer skada än nytta i klassrummen.”

En av de mest påtagliga skillnaderna mellan att läsa tryckt material och att läsa på en skärm är kanske distraktionerna. När vi läser från en skärm är vi oftare än inte anslutna till andra tjänster, vilket medför popup-fönster och pling från sociala medier, e-post och textmeddelanden – allt sådant som avleder vår uppmärksamhet och bryter koncentrationen. Även i skolor kan detta vara ett problem, beroende på skolans policy, särskilt när teknikkunniga elever vet hur man kringgår brandväggar och andra begränsningar.

Digitala kontra pappersbaserade material: psykisk hälsa

Det finns en växande oro för digitala enheters inverkan på den psykiska hälsan, bland annat ökade nivåer av ångest och depression. Eftersom elever numera använder enheter både i skolan och utanför skolan finns det få möjligheter till en paus från den ständiga stimulans de ger. Pappersbaserade läromedel ger, utöver kognitiva fördelar, också en välbehövlig paus från den digitala världen.

En studie utförd av forskare vid University of Washington visade att studenter som använde pappersbaserade almanackor löpte mindre risk att uppleva symtom på ångest och depression än de som använde digitala almanackor. Studien, som publicerades 2017, omfattade 264 studenter på grundnivå som slumpmässigt fick använda antingen en pappersbaserad eller en digital almanacka. Forskarna fann att de studenter som använde den pappersbaserade almanackan rapporterade lägre nivåer av ångest och depression än de som använde den digitala almanackan.

Den negativa effekten av digitala enheter är inte begränsad till användningen under dagen. Det blå ljus som dessa enheter avger påverkar också hur bra vi sover. En studie utförd av forskare vid University of California, Los Angeles, visade att de som läste från en surfplatta tog längre tid på sig att somna, hade mindre REM-sömn och kände sig mindre utvilade på morgonen än de som läste en pappersbok.[6]

Dålig sömnkvalitet kan medföra en rad negativa hälsokonsekvenser. Utöver den påverkan som dålig sömn har på det psykiska välbefinnandet ökar den också risken för fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Slutsats

Ovanstående är bara några exempel ur en växande mängd forskning som antyder att borttagandet av pappersbaserade läromedel kan försämra elevernas förmåga att lära sig och minnas information, liksom deras övergripande välbefinnande.

Jämfört med människans användning av papper som utbildningsmedium befinner sig digitala och nätbaserade verktyg fortfarande i sin linda, och mycket forskning återstår om deras positiva och negativa inverkan på våra liv. Därför måste vi ifrågasätta hastigheten – och fortsättningen – i övergången från pappersbaserade till digitala och nätbaserade läromedel.

Källor

  1. https:\/\/www.snexplores.org\/article\/learn-comprehension-reading-digital-screen-paper
  2. https:\/\/www.technologyreview.com\/2019\/12\/19\/131155\/classroom-technology-holding-students-back-edtech-kids-education\/
  3. https:\/\/www.snexplores.org\/article\/learn-comprehension-reading-digital-screen-paper
  4. https:\/\/www.tutordoctor.co.uk\/blog\/2022\/january\/why-paper-based-learning-is-an-important-part-of\/
  5. https:\/\/journalistsresource.org\/education\/longhand-versus-laptop-note-taking\/
  6. https:\/\/www.bbc.co.uk\/news\/health-30574260
Laddar...