DMA-artikel: Misstag med soptunnor, önskeåtervinning och trycksaker

Vi vill alla göra rätt när det gäller återvinning, eller hur? Om du läser det här tillhör du sannolikt de 90 procent av konsumenterna i Storbritannien som, när de fick frågan av Recycle Now, uppgav att de återvinner hushållsavfall, inklusive trycksaker, dagligen eller flera gånger i veckan.

Du kan sluta läsa nu om du tillhör de 4 procent som säger att de aldrig återvinner.

Där jag bor har vi fyra soptunnor utanför huset. Det är en hel soptunnefestival. En har blått lock för återvinning, en har brunt lock för trädgårdsavfall, en liten grön hinkliknande behållare för matavfall och en har svart lock för deponiavfall. Soptunnan för deponiavfall är smalare än de blå och bruna, förmodligen för att uppmuntra oss att återvinna mer. Som hushåll vill vi gärna tro att vi är bra på återvinning, men precis som de flesta av oss gör vi förmodligen ofta fel.

Det finns två misstag som konsumenter i Storbritannien gör när det gäller återvinning. Det ena är att lägga saker i återvinningsbehållaren som inte kan återvinnas, och det andra är att inte återvinna sådant som faktiskt kan återvinnas.

Det första fenomenet har ett särskilt namn – wishcycling.

”Wishcycling” är vanligt när det gäller pappersprodukter, när konsumenter är osäkra på om en sak kan återvinnas och väljer att lägga den i återvinningsbehållaren i hopp om att den kanske ändå kan behandlas. Vi önskar att den kunde återvinnas, men det kan den inte. Risken är att en ”förorenad” återvinningsbehållare inte töms, eller att hela innehållet går till deponi eftersom det är för kostsamt och tidskrävande för avfallshanteringsföretaget att sortera det för hand.

Så vad ska vi tänka på när vi återvinner våra trycksaker, papper och papp / kartong?

För det första beror det på var du bor. Förvirrande nog har lokala myndigheter olika regler runt om i landet. Det finns dock en växande enighet om att reglerna bör vara desamma oavsett var man bor. Stordriftsfördelar innebär att det vore mycket bättre om alla kommuner införde samma regler – dessutom skulle det kunna genomföras nationella informationskampanjer med ett tydligt budskap.

I allmänhet är detta pappers- och kartongprodukter som kan respektive inte kan återvinnas via den lokala insamlingen.

I värsta fall med wishcycling hamnar inte bara hela innehållet i din återvinningsbehållare (i mitt fall den blå) på en soptipp, utan även hela innehållet i sopbilen för återvinning kan göra det.

Många lokala myndigheter skickar ut klistermärken som kan sättas på soptunnorna och fungera som enkla påminnelser om vilka pappers- och trycksaksprodukter som ska läggas i vilken behållare.

Som med allt annat är utbildning avgörande. Det är vårt ansvar som miljömedvetna konsumenter att kontrollera innan vi återvinner. Vissa länder delar ut höga böter till konsumenter som ägnar sig åt wishcycling eller gör fel. Andra sätter upp en stor skamfylld klisterlapp på soptunnan, så att alla grannar kan se den.

Den brittiska organisationen Recycle Now går i spetsen för att motverka den utbredda förvirringen i Storbritannien genom att försöka standardisera råden i hela landet och förenkla budskapet.

Låt oss titta på hur våra medåtervinnare runt om i världen hanterar frågan.

USA

I vissa delstater får du en anmärkning om du gör fel. Avfallsinsamlingsföretaget sätter en lapp på ditt avfall vid trottoarkanten, dels som avskräckande åtgärd, dels med information om vad som kan respektive inte kan återvinnas. Intressant nog har USA en av världens lägsta andelar hushållsavfall som återvinns – cirka 32 procent!

Tyskland

Tyskland har en av världens högsta andelar hushållsavfall som återvinns. Där finns ett system med ”Green Dot”, där producenterna av tryckmaterialet är de som betalar för återvinningen – den är därför välfinansierad. De flesta tyska hushåll har god kunskap om vad som kan respektive inte kan återvinnas.

Australien

Precis som i USA har Australien problem med wishcycling och följdeffekten att förorenade soptunnor lämnas otömda, med en informationslapp bifogad.

Japan

Japanerna är föregångare när det gäller den här frågan. Invånare och företag måste sortera sitt avfall i flera kategorier för att underlätta återvinning och behandling. Efterlevnaden är anmärkningsvärt hög, och böterna är astronomiska om man gör fel. Den japanska kulturen avskyr dessutom nedskräpning och oreda, vilket i hög grad bidrar till ett framgångsrikt system och höga återvinningsnivåer.

Sverige

Sverige är känt för sina effektiva system för avfallshantering, med omfattande återvinnings- och program för energiutvinning ur avfall. Den svenska regeringen uppmuntrar tillverkare att producera återvinningsbara och miljövänliga produkter. Informationskampanjer för allmänheten genomförs ofta och syftar till att minska wishcycling genom att informera invånarna om korrekt återvinning.

Vi skulle kunna göra som Japan och Sverige om reglerna i Storbritannien standardiserades och budgeten satsades på ett utbildningsprogram. Konsumenter i Storbritannien ser hur stora mataffärskedjor använder mindre förpackningar. Kampanjerna som genomförs av Recycle Now försöker skapa klarhet i situationen. Trots det ligger framgången hos de enskilda konsumenterna, som behöver stanna upp och tänka lite mer när de hanterar trycksaker, papper och återvinning i allmänhet.

Skriven av Chris Rothwell, The Letterbox Consultancy, för DMA:s webbplats.