Elektroniska kvitton: två fall av Greenwashing, Reklametiska nämnden håller med

Inskickat av:

februari 12, 2024

Antagen (i Frankrike) 2020 föreskriver lagen mot avfall för en cirkulär ekonomi (AGEC) att kvitton ska skrivas ut på kundens begäran, utom under särskilda omständigheter.

Sedan dess har flera ”start-ups” anpassat sig till elektroniska kvitton. Genom att dra nytta av den nya lagen, som har skjutits upp flera gånger, har de utvecklat kommunikationskampanjer som lyfter fram miljöfördelarna med att inte använda papperskvitton. Inför denna våg av greenwashing lämnade Two Sides France in två anmälningar som Reklametiska nämnden fann relevanta. Den 31 januari 2024 höll nämnden med Two Sides i dessa fall.

Bortsett från att det är svårt att se hur ett digitalt kvitto skulle vara mer dygdigt än ett papperskvitto om konsumenten inte behöver ett papperskvitto, tar dessa företags kommunikation ofta till klichéer som vanligtvis används för att förespråka digitala ”lösningar”. Följaktligen har ett överflöd av påståenden uppstått, med generiska idéer och svepande formuleringar som hyllar fördelarna med att undvika papper, samtidigt som de utelämnar de digitala alternativens miljökonsekvenser, hävdar att skogarna bevaras och framhåller de positiva aspekterna av ett miljövänligt digitalt kvitto som påstås följa den ovan nämnda AGEC-lagen.

Quipo: ”Äntligen en verkligt miljöansvarsfull lösning för digitala kvitton”. Verkligen?

Quipo hävdar: ”Äntligen en verkligt miljöansvarsfull lösning för digitala kvitton”, och försäkrar att ”varje gång du skannar ett kvitto gör du en ädel gärning för planeten”, samtidigt som företaget uppmanar konsumenterna att ”[ansluta sig] till dem i jakten på en renare och grönare värld med Quipo” och ”förvandla dina kvitton till miljövänliga handlingar!”. Till stöd för detta är en kalkylator för ”min miljöpåverkan” en integrerad del av applikationen och en central funktion i tjänsten. Med hjälp av siffror utan angiven källa lyfter Quipo fram den påverkan som undviks genom att inte använda papperskvitton. Till stöd för denna kalkylator anges ingen källa, ingen digital påverkan beaktas och enligt vad Two Sides France har kunnat granska är siffrorna om papper helt falska. Och naturligtvis får vi inte glömma den oundvikliga klichén om träd som sparas tack vare de digitala kvittona från kassan.

Billiv: ”Det första digitala och miljöansvarsfulla kvittot som följer AGEC”. Inte mindre än så!

Billiv erbjuder å sin sida också denna typ av svepande påstående och gör kvalitativa jämförelser utan källa eller detaljer. Billiv lovar också ”en positiv inverkan på miljön och konsumenternas hälsa” samt att spara ”2,5 miljoner träd”. Framför allt hävdar Billiv att deras kvitto är ”miljöansvarsfullt”, trots att AGEC-lagen förbjuder denna typ av generella påståenden, och att det digitala kvittot ”följer AGEC-lagen”. Detta är anmärkningsvärt eftersom lagen inte någonstans anger att en näringsidkare måste tillhandahålla ett digitalt kvitto som ersättning för papper. Kan digital teknik följa en miljölag som inte behandlar digitala kvitton?

Reklametiknämnden har fattat sitt beslut!

Reklametiknämnden påpekade att dessa företags kommunikation inte följer reklambranschens riktlinje, som fungerar som en branschstandard. I fallet Quipo konstaterade nämnden att ”budskapen saknar tillräcklig motivering och står inte i proportion till omfattningen av den åtgärd som Quipo vidtar genom sin applikation för att skapa ett digitalt kvitto.”

Dessutom noterade nämnden att ”företaget inte lämnar några specifika detaljer eller uppgifter om det digitala tjänsteutbudets faktiska ekologiska fotavtryck eller om den egna verksamhetens påverkan, särskilt den påverkan som genereras genom applikationen till förmån för användarna.” När det gäller träd ”påminner nämnden om att papper kan framställas genom återvinning av spillvirke från sågverk eller av träd som fälls vid det underhåll som krävs för en god skogsförvaltning.”

”Sammanfattningsvis anger nämnden att Quipos presentation av sin tjänst ”inte återspeglar verkligheten i Quipos verksamhet och dessutom är oproportionerlig i förhållande till den faktiska miljöpåverkan från företagets verksamhet, vilket riskerar att vilseleda allmänheten.”

När det gäller Billiv framhåller nämnden att det påstådda efterlevandet av AGEC-lagen ”saknar tydlighet och skapar tvetydighet, eftersom det antyder att digitala kvitton är ett alternativ som uttryckligen krävs enligt lag.” Med hänvisning till den kritiserade statistiken om produktionen av papperskvitton i Frankrike, som anger en potentiell påverkan på 1,5 miljoner träd och 15 miljarder liter vatten, konstaterar nämnden att ”dessa siffror åtföljs inte av någon källhänvisning. När det gäller träden kan de dessutom leda till missuppfattningen att träd fälls urskillningslöst för detta ändamål, utan att erkänna den nyanserade verkligheten att papper kan framställas av återvunnet trä eller träd som fälls för nödvändig skogsförvaltning.” Även här drar nämnden slutsatsen ”att dessa budskap, eftersom de tenderar att minimera [Billivs] egen påverkan och är ofullständiga eller alltför kortfattade med några få svepande formuleringar, riskerar att vilseleda publiken.”

Digitalisering utan fysiska medier existerar inte

Efter det tidigare fallet med Docusign, som Two Sides France lämnade in till nämnden med samma framgång 2022, påminner dessa yttranden oss om att digital kommunikation i alla dess former har miljökonsekvenser som inte längre kan ignoreras. Om man inte avstår från surfplattor, servrar, kablar och nätverk existerar ingen ”digitalisering utan fysiska medier”. Därför omfattas alla företag av standarder och regler för miljömarknadsföring. Two Sides kommer att fortsätta dialogen med företag som använder denna typ av argument för att uppmärksamma dem på de risker för greenwashing som de utsätter sitt varumärke och sitt anseende för – risker som i dag bekräftas av Reklametiska nämndens beslut.